Igår när vi var till svärföräldrarna så fick vi några jordgubbsplantor. Det var perfekt för jag hade en liten plats i trädgården för dom. Jag har ju tänkt köpa jordgubbsplantor ett tag nu men inte hunnit. På dessa finns det dessutom några blommor redan så jag hoppas ju på några jordgubbar i varje fall!
Elin hjälpte Johan att plantera och rensa lite ogräs. När hon ser att jag ska ta kort så posar hon lite.. Jag kan inte låta bli att småle lite.. Hon har nog blivit lite skadad av allt fotande i varje fall.. ännu värre är det ju nu när jag försöker lära mig kameran
Nu ska vi åka till våra gamla trakter och Elin ska gå på kalas.
Jag önskar er en bra dag!
Kramkalas
2 kommentarer:
Åh vad nice. Jag vill ha rabarber i min trädgård. Mums vad gott med sommarbär. Lycka till med växtligheten!
Kram Josefin
Hej igen Ingela.
Jag läste ditt inlägg om dina viktproblem och dina känslor kring detta. Man kan ju inte direkt påstå att du inte kämpat om du försökt i 17 år att få rätsida på vikten. Har man inte varit i den situationen så finns det ingen som kan påstå att de vet hur det känns och ska dessutom inte ha en massa åsikter. "Det är bara att.." osv. Känslorna och vetskapen finns ju bara hos DIG. När jag ser på dig så ser jag ingen stor överviktig kvinna utan en mycket glad kvinna och mamma. En mamma som har en härlig familj, två fina söta barn.
Du får hitta stunder då du ser på dig själv med glädje. Allt handlar inte bara om hur man ser ut även om vi alla egentligen strävar efter att se så bra ut som möjligt. Lättare sagt än gjort! Sjukdomen hypothyreos medför inte bara trötthet och kan leda till övervikt. Det kan också leda till depression, vilket inte heller leder till att man orkar ta tag i sin vikt och sina problem. Jag vet av erfarenhet av en som står mig väldigt nära som varit i samma situation och varit det länge. Dock har den personen nu äntligen hittat livsgnistan och tränar som aldrig förr. Den här personen har ALDRIG velat träna. Styrketräning tex har inte funnits i dennes värld. Så jag skulle nog ändå vilja påstå att ingenting är omöjligt. Det finns hopp!
Innan man får en diagnosen är det svårt att veta vad som är fel, om något är fel över huvud taget. Med facit i hand kan man kanske nu först förstå vad det berott på och få hjälp att hitta tillbaka. Det är inte min uppgift att råda dig, men jag tycker ändå att du ska ge medicinen en chans innan du överväger operation. Och kanske kan du ta hjälp av en personlig tränare, dietist, psykolog osv. Om du nu inte försökt detta redan. Det finns så mycket glädje i mat också om man hittar rätt (tror jag).
Jag önskar dig all lycka och endast du vet vad som är bäst för dig. Många kramar från Josefin
Skicka en kommentar