fredag 18 februari 2011

När det inte riktigt blir som man har tänkt

Äntligen var jag tillbaka på jobbet efter all sjukdom vi haft i familjen den senaste tiden.
Tyvärr så blev det inte så långvarigt.. jag har haft ont i bröstet och orkar ingenting, absolut ingenting.

Idag gav jag upp och gick till doktorn. Det var begynnande lunginflammation och en penicillinkur som blev resultatet av det. Inte så konstigt att jag inte mådde så bra!

Nu ska jag försöka vila i helgen och komma tillbaka pigg och stark. Både jag och min arbetsgivare ser nog fram emot den dagen ;)

Nu är det i varje fall fredag och Johan håller på att fixa middag och lite fredagsmys här hemma.

Hoppet är det sista som överger en!

Kram på er (från en Ingela som snart kommer tillbaka starkare än någonsing!)

Follow Ingela la la

7 kommentarer:

Mamma Russin sa...

hej gumman..
men kära du, hur mycket sjuka ska ni få ? Tycker uppriktigt väldigt väldigt synd om er.. :(

Stora kramar och krya på dig nu..

Mamma Russin sa...

hihi, japp bestämt är det..;) Minns inte när jag åt ostkrokar sist, så det ska bli så gott..

hur går det för "barbamamman" ? kör hon GI än ? Har du orkat med det mitt i sjukperioden?

KRAM igen

Liw sa...

Jag ser ju att jag inte ska klaga över min begynnande flunsa/förkylning. Lunginflammation är ju inte direkt kul. Krya på dig till dig med!

Sara Mårtensson sa...

Krya på dig! Jobbigt att vara sjuk. Tur du gick till doktorn och fick hjälp!

Trevlig helg!

Kram Sara

Ullis/Leva på landet sa...

Tycker väl att det räcker med krämpor för din del nu. Hoppas verkligen att du kan få bli pigg och frisk snart.

Ha en fortsatt trevlig helg och krya på dig!
Kram Ullis

Jenny sa...

Hej kära du, stackare, krya på dig och hoppas du och familjen får en fin helg! Många kramar / Jenny

Linda sa...

Era stackare så mycket sjukdomar som ni dragit på er:(
Nu hoppas vi ni fått er dos och snart är tillbaka på jobb och förskola.
Tycker det jobbigaste att vara sjuk är just jobbet, jag får så lätt dåligt samvete när jag är hemma även om det som nu är av magsjukeanledning och jag vet jobbet inte vill jag ska riskera att smitta ner någon men ändå, sjukt egentligen att jag tänker så jag menar familjen måste ju få gå först.
Kramar