Midsommarhelgen och resan till Gävle och Ockelbo är över för den här gången..
Jag blir alltid lite lätt deppig när jag har lämnat mina nära och kära och då menar jag både min familj och mina vänner. Vem vet när man ses igen..
Det här med att ta avsked och säga hej då till folk är något som jag har lite svårt för. Det verkar som om Elin har ärvt min sentimentala sida.. När vi skulle lämna hela gänget (gänget innehöll även en liten hundvalp) vid midsommar så satt hon sig i bilen och sa inte ett ljud. Tittade åt andra hållet och så såg jag tårarna rulla ner på hennes kinder. Jösses, jag trodde jag skulle gå sönder inombords!
Nu är vi i varje fall hemma igen. Resan har gått bra, det är långt men går bra. Alla sover och jag försöker komma ikapp lite både här och där. Jag har en eller ett par utflykter till som ni ska få hänga med på men det får jag blogga om imorgon. Nu behöver jag sova en stund.
Imorgon hoppas jag att det känns lite bättre och så hoppas jag att det inte dröjer alltför länge tills vi ser våra kära vänner och familj igen.
Ta hand om varandra!
Kramkalas